Logga

English flag

Forskning

Sedan 1995 har jag forskat kring hur kommunikation i en familj kan se ut och hur den utvecklas över tid. Studien startade 1996 som en multi centerstudie och  var en del av ett  internationellt samarbete med bl.a. John Gottman, Seattle, Elisabeth Fivaz-Depeursinge, Lausanne, Dieter Burgin, Basel och Daniel Stern, Geneve. Utbytet fortsätter även om  parallella studier inte sker längre. Gruppen har nu utvidgats till att omfatta också Miri Keren i Israel, Silvia Mazzoni i Rom Italien, Diane Philipp i Canada med flera. Vid den kommande WAIMH-kongressen i Rom 2018 kommer återigen ett möte ske.

Den svenska studien görs vid Karolinska Institutet, Institutionen Kvinnors och Barns Hälsa, barnpsykiatriska enheten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. I Forskningsprojektet ”När två blir tre – Samspelet i den nybildade familjen” har jag haft möjlighet att fördjupa mig i samspelets och kommunikationens  betydelse för barnets utveckling. Forskningen har karaktären av grundforskning som är nydanande i att försöka förstå barns utveckling ifrån ett familjesystemiskt perspektiv kombinerat med tidigare kunskap om barns utveckling och anknytning.  En del av den svenska studien blev min doktorsavhandling The Family Triad som jag den 27 oktober 2006 försvarade inför ett fullt auditorium i Skandia salen på Astrid Lindgrens Sjukhus. Opponent var Prof Tuula Tamminen och det blev en fantastiskt intressent, engagerande och fin diskussion.

Jag har i den svenska studien följt och publicerat artiklar på 20 förstagångsföräldrar från graviditet till dess att barnen var 15 år. Familjerna har följts vid 14 tillfällen med videoinspelade samspelssituationer i studio-, hem- och förskolemiljö. De har också intervjuats och svarat på enkäter. I de andra länderna har liknande studier gjorts varför internationella jämförelser har kunnat göras upp till 4 års ålder. Jag gör nu uppföljning när ”barnen” är 20 år gamla och har hittills träffat 15 av familjerna. Materialet som samlats in nu skall analyseras och bearbetas för att sedan kunna publiceras. Men framförallt har jag haft en stor glädje av att träffa familjer och ” barn” som jag nu följt i över 20 år.

I det internationella forskningsarbetet hade vi återkommande träffar och seminarier för att koordinera studien. I Lausanne mötte jag två svenskor Barbro Zimmer och Anna Sylvén som båda  studerat till psykolog i Schweiz  och skrev uppsatser vid enheten. Barbro var aktiv i kodningen och var behjälplig med översättning till svenska av manualer.  Anna återvände till Sverige och kom senare att under en begränsad period delta i mitt forskningsprojekt och samlade in material vid 20-årsuppföljningen, innan hon avbröt deltagandet.

Genom forskningen håller jag mig ständigt uppdaterad i nyare teorier och forskning och har regelbundet bjudit in utländska forskare och kliniker för att föreläsa. Listan är lång men några kan här nämnas; Daniel Stern, John Gottman, Elisabeth Fivaz, George Downing, Miri Keren, Silvia Mazzoni, James McHale, Ruth Feldman, John Brendler, Maria Aarts. Jag har också presenterat forskningen vid ett mångfald världskongresser.

 

CPICSChild-Parents-Interaction-Coding-System in dyads and triads;  ett analys och behandlinginstrument

Detta kodningsinstrument som i sin helhet heter Child and Parents Interaction Coding System in dyads and triads utvecklade jag för att kunna studera, förstå och förändra kommunikation på mikronivå, dvs i de små ögonblicken och kommunikationen som sker utan av vi noterar det. Men det är i dessa ögonblick vi blir påverkade och barn i synnerhet är känsliga. När jag började arbetet med den internationella gruppen fanns många kodningsinstrument som fångade interaktionen i dyaden mor-barn och/eller parelationen. Elisabeth Fivaz och medarbetare hade utvecklat sätt att analysera interaktionen i triaden dvs mor-far-barn. Deras och även de andra teamens kodningsinstrument användes i den strukturerade situationen Lausanne Triadic Play (LTP). I behandlingsarbete hade jag använt en del begrepp som jag också ville pröva i mitt sätt att analysera kommunikationen i familjen. Detta arbete ledde till att kodningsinstrumentet utvecklades. En film och manual går att beställa.
80 familjer från fyra olika länder har varit del i forskningen och har analyserats med CPICS. En artikel där en jämförelse mellan de amerikanska och svenska familjerna är del i min avhandling.
CPICS har använts i flera andra länder såsom Japan, Polen och Holland.
I Sverige används CPICS också i en förkortad variant för utvärderingar.

Den strukturerade LTP situationen och sättet att analysera interaktionen som i CPICS används på olika behandlingsenheter och av terapeuter i en förenklad version och kallas då ofta Triadenmodellen. Jag har utvecklat ett sätt att arbeta där jag kombinerar LTP situationen med Marte meo metoden och det är en bra kombination för att fånga både familjekommunikationen och den utvecklingsstödjande kommunikationen till barnet. Eftersom situationen är strukturerad är den till stor hjälp för familjen och utgör på detta sätt en intervention i sig. Jag har utarbetat ett sätt att analysera filmerna som går att använda kliniskt.  Detta är utvecklat genom en kombination av CPICS och den kodning som E. Fivaz utarbetat. Ett speciellt sätt att återföra kunskapen till familjen finns som ett led i familjebehandlingen. Jag har valt att kalla denna kombinerade metod MAFI – Mikro Analys och Familje Intervention.

 

Kurser och utbildning

Beställ filmer

 

Här kan du beställa filmer i en serie som kan användas direkt i föräldragrupper samt i undervisande syfte om den tidiga utvecklingen. Känslans DialogKärlekens Dialog, Dialogens Kraft, Kommunikationens Kraft samt filmen Att Mötas som handlar om adopterade barn.